Grön energi
Hufvudstadsbladet 8.1.1998
Gällande de stora och de små miljöproblemen i världen finns det en klassisk, närmast uttjatad, kommentar som de flesta av oss har yttrat många gånger:
- Visst, visst, världen är hemsk, men jag kan inte göra något åt det.
Vid sidan om att kommentaren skvallrar om en kombination av förståelig uppgivenhet, cynism och lättja kan jag nu avslöja att den - från och med sommaren 1998 - dessutom bevisligen bygger på en lögn.
För snart kan vi alla faktiskt göra någonting.
Men var inte orolig! Du kommer inte att straffas för din miljöaktivitet med några hagel i ryggen. Tvärtom är det hela sanktionerat från högsta håll - från handels- och industriministeriet. Och vad kan vara tryggare och lagligare än det?
Allt handlar om att det redan under hela 1997 har varit möjligt för varenda elkonsument i Finland att fritt välja från vilket energibolag man köper sin elektricitet. Marknaden har avreglerats och konkurrensen är fri. Men för att privata hushåll i dag skall kunna välja fritt krävs det en speciell mätare som kostar orimligt mycket. Efter många om och men ser det nu ut som om man istället, troligtivis från och med sommaren, går in för så kallade typkurvor för att beräkna elkonsumtionen i hushållen och då behövs de dyra specialmätarna inte längre.
Idén med lagändringen är förstås att ingen skall lida för att det regionala elbolaget tar ett oskäligt pris för sin monopolprodukt.
I samma veva blir det också möjligt att köpa sin elektricitet från producenter av så kallad grön energi. I Finland finns det till exempel 30 stycken vindkraftverk utspridda på 14 olika orter som är färdiga att tända din läslampa och driva din tvättmaskin.
Allt som behövs är ett kryss i rutan plus din namnteckning under kontraktet.
Och så har världen blivit (lite) bättre.
Du får din elektricitet precis som förr men visst krävs det också lite pengar. Till exempel vindkraftsparken i Korsnäs i Österbotten kan distribuera sin energi via det regionala elbolaget till ett pris som är cirka fyra penni dyrare per kW/h än traditionell energi. För dem som har elvärme i egnahemshus blir skillnaden relativt stor, kring 800 mark om året, men för en medelstor familj i en höghuslägenhet stiger elräkningen med ungefär 100-150 mark om året.
Medge: Det har aldrig varit så här billigt att rädda världen.
I dagens läge utgör andelen vind- och solenergi ändå en försvinnande liten del av den totala inhemska elproduktionen. Men om hushållen tänder på idén är det klart att hugade gröna affärsmän reagerar och expanderar. Däremot är det orealistiskt att tro att grön energi inom en nära framtid kommer att ta över stora marknadsandelar eftersom kapaciteten fortfarande är mycket begränsad. Och på sina håll finns det fortfarande ett visst motstånd mot vindkraft, eftersom tornen med de snurrande "vingarna" anses förstöra utsikten.
Ändå kan man gott se miljömärkt el som ett trumfkort till exempel i företagens marknadsföring. "Denna produkt är tillverkad endast med grön energi" kanske det heter i framtiden.
Och i framtiden blir det kanske rentav billigare att vara ekologiskt energimedveten. De som smutsar ner (producenter och konsumenter av t.ex. kolkraftsenergi) skall också betala för det, anser många. I Sverige och Danmark - där det finns betyligt fler vindkraftverk än hos oss - har det lett till att producenter av grön energi fått betydande skattelättnader i form av ett så kallat miljöbonus. I Finland går det däremot trögare eftersom straffprincipen är en omtvistad fråga.
Men hurdan energi kan egentligen betecknas som "grön"? Det tvistar man redan nu om och det verkar uppenbart att konsumenten kommer att ha svårigheter att hitta rätt i energidjungeln. Som bäst funderar man på hur "grön energi" egentligen skall definieras och det ser ut som om också vattenkraftverk som är byggda före år 1995 kommer att betecknas som "gröna", vilket är en kontroversiell tolkning. Dessutom skall åtminstone biomassa, vind- och solenergi få kallas "grön".
Hur som helst; allra senast hösten 1998 har vi möjlighet att känna oss som ekologiska vinnare varje gång vi knäpper på tv-n eller diskmaskinen.
Och då kan vi köra med en ny och mindre deprimerande variant av den utslitna frasen. Varför inte nu försöka på en förenklande one-liner: "Jag vet att världen är hemsk, därför gjorde jag någonting åt saken".