Friluftsliv med fyrk

Vi var inte speciellt trendiga eller häftiga i omvärldens ögon. Alltså när vi som scoutkläppar i slutet av 1970-talet släpade oss fram genom kärr och mark i Nokias gummistövlar, blåa oljejackor och med (bokstavligen) ryggsäckar på ryggen.
     Nej, vi var definitivt inte klassens tuffingar. Men roligt hade vi.
     Och framför allt var vi före vår tid.
     I dag skulle vi däremot klä ut oss i häftiga gore-tex textiler, hålla isyxan i ena handen och telemarkstaven i den andra. Ja, i dag skulle vi vara klassens obestridliga härskare.
     Det grämer så här i efterhand, det grämer.
     Hur har då en så töntig grej som uteliv i skogen blivit något som den urbana kvinnan, mannen och rentav familjen ska syssla med?
     Är det en reaktion på de stora flyttningsrörelserna till städerna, en motvikt till tillvaron som drängar i tekniksamhället?
     För det är alldeles klart att friluftsliv som fenomen blivit allt populärare i storstäderna. Man kan inte längre vandra alldeles ensam i Noux nationalpark på veckosluten, researrangörer som fixar skräddarsydda "äventyrsresor" i orörd natur är redan storbusiness och nu lockar man folk till charterorterna med goda vandringsmöjligheter i bergen.
     Det är alltså en bra och sund trend. Men det gäller att hålla huvudet kallt.
     De vill ha våra fyrk.
     De vet att vi är prylfixerade och de vet att västmänniskan har devisen "jag är värd det bästa" inristad i pannan. Så när vi idag köper en regnjacka får den så gärna kosta mer än 500 euro. Att jackan egentligen är alldeles för bra för oss, att den är ett resultat av så pass extem produktutveckling att den också duger på Himalaya reflekterar man inte över. Den är ju snygg.
     Men friluftstrenden börjar nu erövra helt oväntade marknader. I ett nummer av rikssvenska Elle Interiör kördes nyligen med temat "Friluftsliv" där man efter några poetiska ordvändningar om naturens frihet i ett stiligt fotoreportage introducerade den moderna friluftsmänniskan. Kläder och prylar, alltså. Håll i dig nu, sluträkningen för allt som behövs går nämligen lös på drygt 45 000 kronor. Ja, och sedan borde man tillägga cirka 100 000 kronor för den exklusiva "eremithyddan" (7,5 kvadratmeter) som är byggd i trä av gamla lador och som gör utelivet fulländat, och hoppsan, sängöverdraget kostar 3000 kronor extra.
     Men jag är som bekant värd det bästa.
     Också i nyaste numret av Viini presenteras i den återkommande spalten "Tavarataivas" lämpliga prylar för att göra utelivet bättre. Trendiga termosar, ihopfällbara grillar och kompatibla vinkylare är bra att ha.
     Så lystra till alla ni utelivsmänniskor som plumsade i kärren som barn! Nu gäller det att rida på trenden utan att, likt dagens töntar, betala sig blodig. Tala därför vitt och brett om dina utelivsäventyr alltid när du har möjlighet. Du kommer att märka hur du förvandlas till festens magnet och hur gårdagens tuffingar bara tynar bort.
     Därmed har vi fått vår revansch. Men vi visste ju nog hela tiden vem som hade rätt.