Biblioteksväsendet i Finland slutar aldrig att förbluffa mig.
Nyligen har man kastat fram en sensationell produkt på marknaden som vi skattebetalare fritt får frossa i. Rena orgien i historiska finesser och slagkraftiga sloganer. Äntligen får det meningslösa webbsurfandet en djupare mening.
Ja, överorden i min vokabulär ville aldrig ta slut efter att jag med ett (inledande) gäspande tog mig an Helsingfors universitetsbiblioteks nyaste bidrag till sin digitala samling. Vad fick jag då se dansa framför mig på skärmen?
Nokias illustrerade prislista över sportskor från 1938. Vilket urskönt mode!
Reklam för "Den nya istiden", d.v.s. för Oy Jäätelö-Glass Ab som ville få folk att käka eskimopinnar dagligen: I Amerika anser man att daglig konsumtion av gräddglass gjort sitt till att skaffa amerikanerna tätplatsen inom sportvärlden.
Och jag läppjade länge på broschyren "Juldrycker" från Ab Roberts Essensfabrik i Åbo som riktade sig till desperata återförsäljare under förbudstiden:
Champagnedrycken Champis av druvor. Innehåller 2 1/4 % alkohol, alltså under alkoholgränsen. Elegant utstyrsel. Tappas helst på champagnebuteljer. Väl kolsyrad och beredd ersätter den äkta champagnen. Med lite arbete kan man intressera alla handelsaffärer, caféer, conditiorier att sälja dessa till julen.
Universitetsbiblioteket bjuder alltså denna gång på småtryck, från 1810 till 1944. Det betyder prislistor, annonser, företagskataloger och oändligt mycket annat smått och gott. I elektroniskt format, med sökfunktioner och katalogiserade, på finska-svenska-engelska.
Inget snack om saken. Kulturgärning. Än en gång.
För fortfarande har jag Finskt historiskt tidningsarkiv i färskt hyllnings-kolumn-minne (augusti 2004). Också det arkivet är en produkt av vårt nationalbibliotek, där tidningsartiklar publicerade mellan 1771 och 1890 finns digitaliserade och lätt tillgängliga på nätet.
Men den här gången finns det kanske någon därute som muttrar. Muttrar att varför ska ett bibliotek syssla med att digitalisera urgamla reklamer och prislistor. Låt företagen sköta det själva, eller låt alltsammans falla i glömska!
Det är förstås struntprat. Alla som bläddrat i gamla tidningar vet att reklamtryck och annonser – främst som en spegel av tidsandan – är lika intressanta, roliga och informativa som det skrivna ordet. Och alla dessa tappra alternativt misslyckade småföretagare, sedan länge försvunna och glömda också i den egna släkten, kan plötsligt väckas till liv igen. Var det inte så att morfarsmorfar hade en cykelverkstad? Hade inte farmorsmor ett pensionat i Kolttaköngäs?
Svaren kanske finns i småtrycken.
Du får dem gratis som pdf till hårdskivan eller direkt på skärmen, i färg om originalen är i färg, och dessutom kan högresolutionsbilder beställas.
Så vad ska man mera säga? Historien finns där ute, bara tjugo tangentslag borta. Skriv in digi.lib.helsinki.fi
Och känn hur härligt det är att betala skatt.
Tillbaka upp |