Lita på folk

Ni är ett ungt par. Ni ska på det stora romantiska äventyret till ”Asiens juvel” – Indien. Hotellet och taxin är bokade i förväg.
    Men utmattade efter en lång flygresa begår ni ett ödesdigert misstag och tar en annan taxi i kaoset utanför flygstationen.
    Taxiresan från helvetet börjar.
    Det ursprunliga hotellet ”går inte att komma fram till” och ni blir körda till hotell efter hotell – alla tio gånger dyrare än det ursprungliga.
    Slutligen ger ni upp. Resan som skulle ta tio minuter tar tre timmar, och ni blir grundligt lurade på pengar.
    Orsaken är enkel:
    När du reser utomlands kan semestern förvandlas till en mardröm..
    Det är devisen för det brittiska tv-programmet ”Ultimate tourist scams” som man i Finland kan se på JIM – exemplet ovan är taget från programmet. I andra avsnitt är det de elaka t.ex. i Malaysia, Peru och Ecuador som lurar oss.
    De ger inte upp innan de stulit mycket pengar.
    Men effekten av dylika program blir att världen delas in i två läger: Vi (turister) är hederliga, medan de (utlänningarna) är skurkar!
    Det är ett destruktivt sätt att resa.
    Jag minns när jag år 1991 tillsammans med några vänner besökte det tidigare helt slutna Albanien. Det gick en liten turbåt över från grekiska Korfu till hamnstaden Saranda. Här kunde man äta en lunch på ett inhägnat hotell – och sedan bums återvända till civilisationen (Korfu). Eftersom vi skulle resa vidare i Albanien skrämde den grekiska kaptenen upp oss rejält om de albanska tjuvarna.
    Själv tog han ett mångdubbelt pris av oss med det idiotiska argumentet att vi inte åker med honom tillbaka. Han lurade oss helt enkelt.
    Men i Albanien – i det skedet Europas fattigaste land – blev vi inte lurade. Inte en gång.
    Jo, skurkarna kan förstås finnas var som helst. De kan finnas i Grekland och i Delhi, de kan finnas i Albanien eller i ditt hemkvarter, men poängen är att om man uppslukas av den skrämselhysteri som målas upp ”Ultimate tourism scams” har man redan förlorat.
    Man blir rädd. Man blir misstänksam. Man ser aldrig en ortsbo i ögonen.
    Och då är det inte längre någon vits att resa.