Scen 1:
Där raglar de omkring berusade. Spritångor blandas med dammet från de kruttorra sandvägarna. Solen som gassar. Köer för att få gratis middag. Blickar som aldrig lyfts från marken. Röster som aldrig blir mer än viskningar. Apati.
Och så plötsligt kvinnan som driver en hantverkarklubb. Hon jobbar för att rädda ett kulturarv. Talar entusiastiskt om framtiden. Om hur hennes folk ska resa sig igen – bara de skulle bli kvitt spriten och apatin.
Scen 2, en annan gång på en annan kontinent:
Folk sitter framför spelautomater, hundratals, antagligen tusentals, på rad. Storstadens tomma blickar. Automaterna matas med pengar, men de blir aldrig mätta. Salen svävar i stroboljus, maskinerna piper, mynten rasslar, här hålls ingen människa frisk länge. Timmarna går, dagarna går, åren går. En hel generation passiverad, förslavad.
Men blott någon dag senare, långt borta från storstaden, en man som lyfter en trumpetsnäcka mot munnen och presterar ett harmoniskt dån. Han är en renlärig asket som dyrkar … berg. Han säger att man tänker de klaraste tankarna om man står några timmar naken under ett iskallt vattenfall.
Det första nedslaget är från apachereservatet San Carlos i öknen i Arizona. Året var 1994.
Det andra nedslaget är från 2002 i Tokyo, med ett hopp långt norrut till berget Haguro-san.
Men vad har apacheindianer och japanska asketer gemensamt?
Absolut ingenting för den stora världen – men allt för mig.
Sedan 1994 har en kompis och jag, alltid förstärkta av andra vänner, åkt på varje fotbolls-VM. Vi har hejat fram Ghana, lidit med England, vi har viftande med Finlands flagga hållit på de nordiska fotbollsländerna Sverige, Norge och Danmark.
Det har varit Stort. Men fotboll är ändå inte en tillräcklig orsak för att tömma plånboken vart fjärde år. Däremot blir jag gärna pank för att inse hur en apache lever i dag, för att vandra i en 500 år gammal cedersskog, för att dricka billigt rosévin på ett franskt lokaltåg.
Så nu när väskan packas för Sydafrika inser jag att jag nog älskar fotbolls-VM.
Men att jag älskar resandet ännu mer.