– Tabloid? Nej, det är inte vår grej.
Helsingin sanomats chefredaktör Janne Virkkunen är säker på sin sak. Att göra om Nordens största och tjockaste dagstidning till tabloid låter sig inte göras.
- Vårt problem är snarare att vi har för många sidor också i broadsheet. Med tabloidformat skulle vi ha 220 sidor på helgerna, säger han.
De olika formaten som har nämnts för framtidens Hesari, däribland ett smalare Euroformat, har studerats noga, men ett formatbyte är ”inte aktuellt” insisterar Virkkunen.
- Storleken på tidningen är en andrahandsfråga. Det är innehållet som är det avgörande, påpekar han.
Hur kan det då komma sig att i praktiken så gott som alla dagstidningar i grannlandet Sverige krympt ner sig själva? Från Dagens Nyheter via Svenskan, Sydsvenskan, Göteborgsposten och Östersunds-Posten till Nerikes Allehanda – och många, många fler?
- Det är en synnerligen intressant fråga. Kanske det beror på att folk i Sverige är mera ”massmänniskor”. Att tala om psykos är kanske lite fel ord, men det verkar som om alla följer efter när en tagit det första steget.
Att just SvD gick över till tabloid förvånade honom, även om han tycker att reformen i sig varit lyckad. Men, påpekar han, tabloidiseringen har inte löst ett enda av tidningens problem.
På Svenska Dagbladet håller man inte riktigt med. Till Journalisti-Journalisten säger chefredaktör Lena K Samuelsson så här:
- Vårt nya format har varit avgörande för vår framgång. SvD är idag en succé, både journalistiskt och kommersiellt. Som en av ytterst få tidningar i Europa ökar SvD stadigt både upplagan och antalet läsare och tar marknadsandelar på en allt hårdare annonsmarknad.
Siffrorna stöder hennes påstående. Upplagan ökar för tredje året i rad. Samuelsson säger sig inte se en enda nackdel med tabloidformatet och frågan om man någonsin övervägt att gå tillbaka till broadsheet får ett kort men entydigt svar:
- Aldrig!
Hur ser då Hesaris Virkkunen på Hufvudstadsbladets omvandling som också lett till lätt stigande upplagesiffror och i viss mån ökade annonsintäkter?
- Hbl:s reform var en riktigt bra prestation. Men vi ska se hur upplagan utvecklas i framtiden. Man kan alltid köpa en höjd upplaga med specialerbjudanden, och en ökning på några tusen är egentligen ganska litet, menar han, men tillägger att han alltid tycker det är positivt om en dagstidning klarar sig bra.
Men är det ändå inte anmärkningsvärt att en tidning i Finland lyckats vända en nedåtgående trend, på svenska dessutom?
- Visst, som sagt blir jag alltid glad när det går bra för tidningspressen. Men inte har vi på Hesari väl heller något att klaga på när det gäller framgångar? Vi har 1,1 miljoner läsare, Hbl har 125 000.
Virkkunen utgår i alla fall från att andra finländska dagstidningar kommer att gå över till tabloid i en nära framtid, men att det inte finns någon opinion bland läsare och annonsörer att förändra Hesaris format.
Hesaris problem är kanske inte formatet i sig, men att tidningen är så tjock och faller i bitar så lätt?
- Det kan vi lösa på andra sätt, och jag vill igen påpeka: formatet är en sekundär fråga. Det är med bra innehåll som är paketerat på rätt sätt som vi klarar oss.
Men om innehållet redan är bra, och upplagan ändå minskar?
– Det är en sedan en svårare fråga..., småler Virkkunen.
För en svår fråga är det. Helsingin sanomats vardagsupplaga har minskat med nästan 50 000 ex på tio år, söndagsupplagan med närmare 80 000 ex – men HeSa är förstås fortfarande överlägset störst i landet.