Maria Borelius och Marie Bloom: Motboken. 52 tips för en hälsosammare familj. Bonnier Fakta 2002.
Vill Jeppe bara äta industritillverkade franskisar? Vägrar han gå ut? Spelar han Playstation till två på natten? Och om svaret är ja: än sen? Behöver man ens bry sig? Vi är ju moderna människor i en modern värld.
Många är de föräldrar som ändå har en vag känsla av att familjelivet börjat slira en aning, att de håller på att tappa kontrollen och initiativet där hemma. Som ett välkommet inlägg i den debatten har Maria Borelius och Marie Bloom skrivit "Motboken. 52 tips för en hälsosammare familj." Titeln och temat antyder kanske en viss rikssvensk mjäkighet, men substansen i boken talar ett helt annat språk.
För det här är en synnerligen angelägen bok.
Borelius är journalist, biolog och fyrabarnsmamma, medan tvåbarnsmamman Bloom är nationalekonomen som sadlat om och blivit yogalärare och aromterapeut. Boken formar sig lyckligtvis inte till en beskrivning av deras respektive paradisiska och perfekta hem, utan tvärtom har författarna vinnlagt sig om att hålla distans till sig själva och dessutom påpekar de att de inte alltid själva klarar av att leva som de lär. Det är ett klokt pedagogiskt grepp, för det finns knappast någon grupp i samhället som är mera känslig för nya förslag (som vi omedelbart tolkar som kritik) liksom småbarnsföräldrar.
Boken har delvis samma utgångspunkt som den amerikanska bästsäljaren Fast Food Nation (Snabbmatslandet i svensk översättning) av Eric Schlosser. Men där Snabbmatslandet skjuter skarpt och hårt mot hela det amerikanska samhället med fokusering på snabbmaten, är Motboken lugnare och positivare till sin grundsyn. Slutsatsen i Motboken blir att slaget självklart inte är förlorat och att varje familj kan vända utvecklingen och ta kommandot igen.
Även om temat i boken ofta är Stort och Viktigt lyckas man varje gång föra ner argumenteringen och exemplen till familjenivå, ja, som förälder förstår man varför detta gäller just mig. Tips som i och för sig borde vara självklara presenteras som roliga nyheter, som ett sätt att återupptäcka äventyret i familjevardagen: Tag familjen ut i skogen! Tag någon gång buss istället för bil! Se till att ditt barn får frisk luft och dagsljus, speciellt på förmiddagen!
Och för att inte bli misstagna för att vara flummare (viljet ju vore rena dödssynden) har Borelius och Bloom ständigt hänvisningar till vetenskaplig forskning, vilket säkert i mångas ögon ger argumenten och motiveringarna ökad trovärdighet och relevans. För andra räcker det i och för sig med sunt förnuft för att förstå att barn borde vara ute mera för att må bra.
Men i och för sig: när man förklarar att lugn och ro där hemma gynnar produktionen av hormonet oxytocin som i sin tur hjälper barnet att klara av stress, och förhindrar konstant övervarv, kanske det får många att förstå hur allting hänger ihop. Och det får oss att öppna ögonen och se lösningar på problem som vi redan trodde var olösliga.
Motboken är en lättläst och praktiskt inriktad, men samtidigt lämpligt provokativ och tankeväckande bok. De ger handfasta och inspirerande tips för varje vecka under ett helt år, allt från matrecept till massage till hur man sätter gränser för dataspelandet. Den ifrågasätter modigt mycket av det som många av oss anser höra till familjens privata, och därmed heliga, sfär. Det är inte alla stressade föräldrar som vill läsa om att de ger sina barn skräpmat och onödiga prylar, istället för det som vore allra viktigast: tid, uppmärksamhet och näringsrik mat.
Framför allt kapitlen om den moderna maten är omskakande. Författarna påpekar att vår föda har förändrats mera under de senaste decennierna än under tusen år före det och att ingen egentligen ännu vet hur detta påverkar barn (och vuxna). Tillsatsämnen, konstgjorda aromer, dolt socker och industritillverkad (och därmed näringsfattig) mat är numera helt standard kring våra middagsbord - men få av oss inser vad vi egentligen äter.
Författarna beskriver hur all naturlig smak försvinner ur maten då den industriproduceras. För att den ändå ska smaka någonting kryddar producenterna livsmedlen med konstgjorda aromer tillverkade av globala företag som specialiserat sig på att tillverka smaker och dofter som flirtar med våra smaklökar. Snart tror barnen att mat ska smaka just som färdiglagad mat … och då är det svårt att locka med pappas (eller mammas) köttbullar igen.
Och hur mycket hänger astma, allergier, barnstress och beteendestörningar ihop med den moderna maten och livsstilen (stillasittande, allt mindre sömn, tv-n som uppfostrare), frågar B&B. Ingen kan ge ett entydigt svar på den frågan, men misstankar finns. Och myndigheterna verkar helt inkapabla att påverka utvecklingen. Man utfärdar visserligen rekommendationer t.ex. för hur mycket nitrit ett barn får äta (i praktiken någon enstaka tugga knackkorv/skinka/bacon/påläggskorv per dag), men gör ändå ingenting för att förmå tillverkarna att producera nitritfria korvar - trots att det är helt möjligt. Producenterna å sin sida är inte intresserade av alternativ eftersom natriumnitrit (E250) håller korven "fräsch" och rödare längre - och är därmed lättare att sälja.
Författarna uppmanar oss att börja ställa krav på producenterna, att ringa till företagens kundservice och fråga varför i fridens namn vanligt bröd måste ha så många tillsatsämnen, eller varför det bara finns konstgjorda smakämnen i läsk. Eller som när Bloom & Borelius ringde upp producenten för apelsindrycken Mer för att fråga hur mycket socker saften innehåller. Svar: Det är hemligt. Eller när de ringde upp Heinz för att fråga vilka syntetiska färgämnen den nya gröna (!) ketchupen innehåller. Svar: Det angår inte dig.
Ja, angår det oss vad maten vi äter och betalar för egentligen innehåller?
Läs Motboken om du svarar ja.
Men läs den framför allt om du svarar nej.