Livet efter antibiotika

Hufvudstadsbladte 5.5.2002

Vi har visat att undermedicinen fortfarande är en undermedicin.
     Men vi har också visat att den skapat en mardröm: allvarliga förändringar i människans bakterieflora och multiresistenta bakterier som i praktiken inte går att stoppa. Många experter hävdar bestämt att antibiotikumets tid är förbi.
     Därför är det fullt möjligt att våra barn kommer att bota sina barn med något som heter bakteriofager. Precis som människan har sina virus, som influensa, har varenda bakterie ett eget virus. Varje virus är unikt och drabbar bara en viss bakterie, förökar sig där och tar på kål på den. Fager är billiga och enkla att framställa: i kloakvatten hittar man fager för de flesta av våra sjukdomar.
     Metoden är inte ny, forskningen stannade bara upp då antibiotika introducerades på 1940-talet och allt annat plötsligt ansågs vara gammalmodigt. Men vid det mastodontiska "Institutet för bakteriofager, mikrobiologi och virologi" i Tbilisi i Georgien fortsatte man ändå.
     Då Tbilisi år 1963-64 drabbades av rödsot delades staden i två delar. De smittade i den ena delen behandlades med shigellabakteriens eget virus medan invånarna i den andra delen inte fick någon behandling alls. Efter en tid kunde man se en dramatisk minskning av antalet sjuka i den behandlade halvan av staden, viruset hade tagit kål på bakterien.
     Länge och väl struntade man i väst i fagterapi eftersom det ansågs vara ett kommunistiskt propagandatrick. Och eftersom ingen under många år skrev om metoden i engelskspråkiga facktidskrifter var det som om hela metoden inte alls existerade.
     Men i dag är det helt annat ljud i skällan. Det allt allvarligare problemet med multiresistenta bakterier i hela världen har lett till att myndigheter och till slut också läkemedelsjättarna desperat jagar nya lösningar. Världens blickar har därför riktats mot institutet i Georgien som efter sjuttio år av forskning har världens mest omfattande samling av fager. De georgiska forskarna satsar nu stort på vapen mot multiresistenta bakterier.
     Entusiasterna medger i alla fall att bakterierna kan utveckla resistens också mot fager, men i motsats till antibiotika kan fager anpassa sig och attackera i ny skepnad, varefter bakterien efter en tid blir resistent, varefter fagerna anpassar sig igen … Det blir en sorts okontrollerad kapprustning mellan bakterien och dess virus, alltså.
     Allt detta låter på något sätt bekant … För sextio år sedan var antibiotika svaret på alla sjukdomsproblem, nu är det bakteriofager. I en BBC-dokumentär nyligen prisades institutet i Georgien, och fagterapi ansågs kunna lösa krisen med multiresistenta bakterier. Den amerikanska regeringen stöder institutet ekonomiskt, samtidigt som flera läkemedelsföretag har inlett omfattande forskning också i USA. Några internationella läkemedelsjättar är dessutom involverade i institutet i Georgien, bland annat amerikanska ActivBiotics.
     Det är inte svårt att gissa varför. Man känner lukten av pengar. Eller för att citera institutets hemsida:
     Om projektet genomförs framgångsrikt, kan storskalig industriell produktion följa med mycket lovande kommersiell potential.
     Bakteriefager är måhända urbilliga att tillverka.
     Men de blir säkert dyra att köpa.

 

Kolla också in Institutet i Georgien.