Öroninflammation är i dag en folksjukdom. Sju av tio finländska barn har haft åtminstone en innan de fyller två år, många har dessutom haft flera. Sammanlagt har vi omkring en halv miljon fall varje år, av vilka i praktiken alla behandlas med antibiotika. Ändå vet man att minst 85 procent av fallen skulle läkas av sig själva, utan antibiotika. Däremot kan smärtan lindras med värkmedicin.
    Varför skriver läkarna då medvetet ut en ofta onödig medicin till i praktiken alla finländska barn med öroninflammation?
    För att systemet inte skulle klara de återbesök som faktiskt krävs om man väntar och ser. Och antagligen också för att det blir billigare så. Orsakerna är egentligen inte medicinska, förutom att det helt enkelt är lättare att skriva ut åt alla för säkerhets skull.
     I Malmö har forskare räknat ut att samhället vinner omkring 250 euro per öroninflammation på att genast medicinera. Största delen av de extra kostnaderna för att vänta och se med antibiotika beror på att föräldrarna måste stanna hemma från jobbet, vilket man tydligen inte räknar med att ett barn som får antibiotika kräver. En märklig slutsats eftersom forskningen som sagt visar att de flesta öroninflammationer, behandlade eller ej, läker mer eller mindre lika snabbt.
     Enligt undersökningen kräver ett antibiotikabehandlat barn 13 timmars uppmärksamhet (i förlorad arbetstid) medan ett barn som man väntar och ser med kräver 24 timmar förlorad arbetstid.
     Slutsatsen från Malmö är lika vanlig som krass i dessa dagar. Att inte ge medicin blir dyrare, även om alla vet att det ofta är onödigt. Uppmärksamhet - i form av tid - från hälsovårdssystemet och arbetande föräldrar kostar, så hellre tyr ett modernt samhälle sig till mediciner.
     - Vad är då det rätta priset för att ett barn ska få rätt vård? Om man verkligen vill spara pengar borde antibiotika bli receptfritt så att alla kunde "vårda" sig själva, säger överläkaren Pentti Huovinen ironiskt.
Intressant nog använder man också delvis pengar som argument i Holland. Där anser man dock att samhället sparar på att vara restriktiv med antibiotika.

Kräv inte, diskutera!

Hur borde vi bete oss hos hälsocentralläkaren? Antibiotikaexperten och överläkaren Pentti Huovinen sammanfattar sina principer i tre punkter:

1. Kräv aldrig antibiotika.
2. Diskutera med läkaren. Fråga om man kan vänta med antibiotika.
3. Kom överens om hur sjukdomsförloppet ska följas upp om läkaren inte skriver ut antibiotika.

Kom ihåg
- Man ska aldrig på eget bevåg strunta i den medicinering som en läkare skriver ut.
- Många luftrörs- och öroninflammationer som kanske senare kräver antibiotika börjar med vanlig influensa, erkänn alltså i tid att du eller ditt barn är sjukt och bli hemma en dag eller två. Det vinner du och också din arbetsgivare på i längden.

Vad är en bakterie?

• Bakterierna är de enklaste formerna av liv och har funnits i världen i omkring tre miljarder år. De består av bara en cell och finns överallt: i luften, i vattnet, i jordmånen, i maten, i djur och i människor. Hos människan finns de på huden och från munnen ända ner till ändtarmsöppningen - och det ska vi vara glada för.
• Bakterierna gör oändligt mycket nytta i naturen och hos människan och bara en
  liten del av bakterierna är farliga under vissa omständigheter, t.ex. om organismens motståndskraft är försvagad.
• Hittills har vetenskapen identifierat omkring 500 olika bakterietyper i människokroppen, men det kan finnas upp till 10000 som alla har en specifik uppgift, men som ingen ännu vet någonting om. I människokroppen finns det mera bakterier än det någonsin har funnits människor på jorden. Tillsammans väger bakterierna i kroppen omkring ett och ett halvt kilo.
• Det finns kulformiga, stavformiga och spiralformiga bakterier. Bakterierna förökar sig genom delning, en del kräver syre för att föröka sig, andra inte. Normalt lever bakterierna i jämvikt med sin omgivning, till exempel i människokroppen, men om balansen störs kan en bakterieinfektion uppstå.