Ett stycke om norska författaren Erlend Loe ur boken Kanal Norden, utgiven av Otava från och med år 2000.

Kanal är en skolboksserie i svenska för finska gymnasiet. ISBN 951-1-16992-0.

Ut på äventyr

Thor Heyerdahl är en hjälte i Norge. Han har blivit vald till "Århundradets norrman" och är antagligen den kändaste norrmannen i världen. Allting började då han presenterade en teori. Han påstod att befolkningen i Polynesien ursprungligen härstammade från Sydamerika och att de någon gång för länge sedan hade rest över världshavet. För att bevisa sin teori satte han sig år 1947 i balsaflotten Kon-Tiki och seglade över Stilla havet, från Peru ända till Tuamoto-öarna i Polynesien. Boken om Heyerdahls resa över världshavet blev en sensation och såldes i miljoner och åter miljoner exemplar.
    Heyerdahl är en riktig äventyrare, just en sådan person som norrmännen älskar. I det landet har man ju verkligen traditioner, med allt från vikingar till polarforskare så som Roald Amundsen (som var först på Sydpolen).

En fantastisk teori!

En dag var Erlend Loe ute och åkte skridskor. När han snurrade omkring på isen började han tänka på Thor Heyerdahl.
    Plötsligt slogs han av en hisnande tanke.
    Tänk om Heyerdahls teori om flotten inte stämmer. Tänk om indianerna i Sydamerika i själva verket åkte skridskor över Stilla havet under istiden! Det vore en sensationell upptäckt! Om han kunde bevisa sin teori skulle hela världens uppmärksamhet riktas mot honom och mot Norge.
    Problemet är bara att Stilla havet aldrig har varit täckt av is.
    Och några skridskor har man aldrig funnit där borta i Söderhavet.
    Men Erlend menade att man ändå inte kan utesluta skridskoteorin. Alla vet ju hur lekande lätt man glider fram över isen bara man har medvind.
    Ingen kan påstå motsatsen.
    Så Erlend övertygade några av sina kompisar. Kom med på en "expedition" till en obebodd ö. Kom med och leta efter bevisen - det vill säga ett par skridskor.
    Och så åkte de iväg till andra sidan jordklotet. Visserligen inte på skridskor, de flög faktiskt, men hur som helst tillbringade de tre veckor på den tropiska ön Manuae.
    Sedan skrev Loe en bok som heter L om vistelsen på ön. Det är en humoristisk och tankeväckande text som - liksom Loes tidigare böcker - har fått speciellt tonåringarna i Norge att läsa böcker igen.
    I boken är Loe upptagen med oändliga funderingar kring livets stora och små frågor. Banalt, men djupsinnigt. Allvarligt, men humoristiskt. Alla kan känna igen sig själva i de förvirrade pojkarnas beteende.
    - Visst hade jag kunnat stanna hemma och fantisera ihop alltsammans. Men jag visste att om jag samlar ihop mina kompisar och åker iväg, så får jag tusen gånger bättre historier - gratis.
    Nåja, riktigt gratis var det inte. Överenskommelsen med kompisarna gick ut på att han fick använda det de sagt och gjort fritt i sin bok - mot att han betalade resorna för alla.
    - Men mycket, kanske 70 procent av boken, är ändå påhittat.
    Vi sitter i Loes arbetsrum i centrum av Oslo. På väggen hänger mystiska små lappar i en kaotisk röra ("planer för ett tv-program") och telefonen ringer stup i kvarten. Loe är drygt 30 år gammal, men han har redan skrivit romaner, barnböcker och filmmanus - och mycket mer. Han är klädd i tröja och jeans, han talar lugnt och sansat, skrattar till ibland, men för det mesta är han fundersam och analytisk. Men glimten i ögat finns alltid där.
    - Vilken flax jag har haft! Mina böcker tilltalar tonåringar och det är roligt eftersom en bra bok kan betyda så mycket i den åldern. Den kan till och med förändra ditt liv.
    Några skridskor hittade de djärva polarna förstås inte. Istället lärde de sig mycket om sig själva och det är det som L egentligen handlar om. Om vilka vi är. Vi som är unga. Vi som vuxit upp i ett ganska tryggt hörn av världen, men där tidigare generationer utsattes för krig och fattigdom.
    - Min pappa brukar säga att vi förväntar oss för mycket, för snabbt, av livet. Han har nog rätt. Det är något vi alla borde tänka på. Något har gått snett när alla vill bli berömda och rika, och helst vill bli det nu genast.