Produkten Janina Frostell

En sak stör Janina Frostell: Hon är "bara" 174 cm lång.
    I Paris hjälper det inte att det är fyra centimeter mer än vad jag har. I Paris är Janina för kort i växten. Punkt och slut.
    Men säg den sak som är definitiv här i världen. 174 behöver inte nödvändigtvis vara för lite. Inte om bristen kan kompenseras med andra fördelar.
    - Med hårt arbete och stark vilja kommer man långt. Ingenting får stoppa en, säger Janina.
    Hårt arbete. Stark vilja. Det låter som lutheranska klichéer. Men i Janinas fall är de livsfilosofier som hon faktiskt följer. Hon följer dem och kryddar dem dessutom med egenskaper som tar henne ännu längre. Som utstrålning och samarbetsvilja. Som värme och glädje. Det är viktiga egenskaper i den stenhårda modebranschen där de rätta människokontakterna kan vara helt avgörande.
    Och glöm inte utseendet. Ansiktet, formerna, kroppen. Det yttre och det inre bildar en kommersiell helhet. Produkten Janina Frostell.
    När hon söker upp potentiella arbetsgivare inspekteras hon från topp till tå: Vad kan vi göra av denna produkt? resonerar arbetsgivaren.
    - Man kan aldrig ha dåliga dagar. Det gäller att alltid lämna de negativa känslorna borta då man går på jobb eftersom allt du gör registreras.
    Vi sitter på ett café i Helsingfors. Janinas prisade sociala läggning kommer väl till pass under intervjuer. Hon är journalistens önskedröm. Hon lyssnar och svarar snällt. Hon har ständigt en intresserad och engagerad ton i rösten. Hon skrattar och är allvarlig vid rätt tillfälle. Hon har ett oändligt tålamod... ända tills hon slutligen och äntligen ställer den klassiska intervjuofferfrågan:
    - Har du många frågor kvar?
    Jag är lättad. Hon är trots allt normal.
    För Borgåbon Janina har det gått bra. Som 15-åring inledde hon sin modellkarriär och blev som 16-åring vald till Miss Navigator. Senare blev hon perintöprinsessa i Miss Finland-tävlingen och sjätte i Miss World år 1993. I dag är hon en av modellbyrån Paparazzis främsta modeller. Hon har kallats "Finlands mest eftertraktade kvinna" och syns regelbundet i modeannonser och TV-reklamer (Seppälä, Stockmann, City-Sokos etc.) och på damtidningarnas förstasidor. Vid 22-årsålder är Janina redan ett fenomen: I modebranschen måste ju produkterna (människorna) tas till vara i tid. Eller som Janina själv uttrycker det: Vem vill se celluliter i reklambilder?
    Som toppmodell är Janina i högsta grad med om att forma den glamorösa och härliga reklamvärlden. Låt vara att den världen inte har så mycket med den verkliga världen att göra. Drömmar och fantasier är big business och därför är kraven också hårda.Och i sista hand är det modellerna som måste uppfylla pöbelns ljuva drömmar. Det skall vara rätt kropp och rätt ansikte vid rätt tidpunkt. För att gardera sig mot en kommande internationell modevåg måste Janina kanske bli smalare. Komiskt, eftersom det tidigare var bra att ha Janinas kurvor. Och någon har sagt att Janinas näsa borde opereras.
    Graden av framgång beror på anpassningsförmågan.
    - Visst finns det många saker hos mig att slipa på. Men jag vill inte genomgå några operationer. Det där med näsoperation är absurt eftersom allt i sista hand beror på mejken. Jag tror dessutom att intresset för en försvinner efter en operation - man är inte längre människa efter det.
    Jag ber henne beskriva sitt utseende. Fördelar och nackdelar. Svaret formar sig till en lång utläggning om detaljer i hennes ansikte. Ungefär så här sa hon:
    - Jag har ett svårt ansikte att måla. Jag har djupliggande ögon, höga kindkotor och liten haka. Formerna på ögonen är hemskt svåra att måla. Därför krävs det en bra mejk up-artist.
    Jag nickar snällt men egentligen förstår jag ingenting.
    Janina fortsätter och eldar upp sig gällande mejkandet.
    - Ett enda felstreck i mejkandet och allt kan bli fel på bilden. Jag har upplevt mejk up-artister som inte klarar av svåra situationer. I så fall är det bättre att fotas helt utan att målas, säger hon.
    Vid sidan om hennes sociala förmåga och positiva utstrålning är Janina helt beroende av sitt utseende. Men ibland rebellerar hon i tankarna. Hon drömmer sig bort till en värld där hon inte är beroende av utseendet. En återgång till studierna är ett alternativ. Men det kräver en anpassningsförmåga som får kraven från pöbeln och Paris att blekna. Studielivet brukar tyvärr inte bjuda på speciellt mycket glamour eller stålar.
    - Det skulle vara svårt i början men människan brukar klara av att anpassa sig. Jag försöker nog förbereda mig på en framtid utanför modevärlden, säger hon.
    Men än är det inte aktuellt. Janinas tankar finns på annat håll. Utomlands. Inte Paris ännu, men kanske Tyskland, eller Italien? Janina vill visa att det går att bli internationell modellstjärna trots att man kommer från Finland. Men hon behöver andrum.
    Hittills har det varit snabba ryck och nästan omedelbar berömmelse. Hon medger själv att det varit hektiskt den senaste tiden och hon funderar ibland på hur det kunnat gå så snabbt.
    - Jag behöver arbetsro för att kunna samla krafterna.
    Hon behöver helt enkelt mera tid för sig själv, säger hon. Tid för att hinna stanna upp och fundera på de stora frågorna hon själv formulerar: Vem är jag? Vart är jag på väg? Tid för att kunna vara utom räckhåll för blickarna. Tid för att komma ner på jorden. På sommaren går det speciellt bra. Hon, liksom fästmannen Peter Bäckblom, är ivriga seglare.
    - Jag får kraft ur havet och ur stormar långt ute i skärgården.
    Det snabba medieklimatet och den eviga jakten på unga, framgångsrika och vackra vinnare gör att Janina ställer upp för tre intervjuer per vecka. Hon ställer sig lite skeptisk till all uppmärksamhet och tycker att Finland är så desperat i sin jakt på stjärnor att alla tänkbara förmågor lyfts fram i ett alldeles för tidigt stadium.
    - T.ex. i Sverige har de tillräckligt med stjärnor att välja på så att pressen på de unga inte blir för stor. I Finland blir det däremot ett jävla tryck på de unga.
    Janina försöker hålla hårt på sin integritet. Hon vill växa till sig och utvecklas - hon vill att det skall vara tyst kring henne en stund. Men hon är redan en allmänt deklarerad stjärna. Lyckas hon hålla distans till berömmelsen?
    - Inte alltid... T.ex. stör det mig om jag tvingas köa utanför Restaurang Seurahovi i Borgå i över en timme när jag för en gångs skull bestämmer mig för att gå ut. I Helsingfors har jag VIP-kort till alla restauranger så jag har blivit van vid att komma in genast vilket är bra, eftersom en offentlig varelse som jag nog skall ha vissa privilegier.
    - Men i lilla Borgå skall ju ingen tro att den är något, säger Janina ironiskt.
    När hon rör sig på stan försöker hon hålla låg profil och påstår att människor inte märker henne. Hon säger att hon vanligtvis inte är så målad som i dag och att hon oftast klär sig i "vanligare" kläder. Men på caféet vi träffas på märks hon nog. Blickar korsar lokalen och jag tror det är ungefär då vi börjar diskutera Janinas famösa bröst som vi får manligt sällskap vid bordet. Men han säger ingenting.
    Brösten, ja. Det har sagts att de är Finlands snyggaste?
    - Egentligen kan ju ingen veta att det är så, skrattar Janina, jag har ju aldrig poserat med bara bröst. Därför tar jag påståendet med en nypa salt.
    Hon mumlar någonting om att det oftast är "negativt" att ha stora bröst men faktum är att det långt är Janinas former som gjort henne till den stjärna hon är. Hon introducerade en ny typ av modell som inte saknade kurvor. Men att posera naken är definitivt inte aktuellt. Och hon säger att hon "inte direkt" fått några sådana anbud.
    - För att posera naken måste man vara en megastjärna som inte har någon skillnad längre. En som redan har gjort allting.
    - Om man försöker på den andra vägen, att bli berömd via nakenposering, går man på en nit.
    Hur reagerar då Peter på att Janina i underkläder är en offentlig sevärdhet?
    - Alla människor är svartsjuka på något sätt, parerar hon.
    I början behövde Janina mycket stöd av Peter och han fanns där och uppmanade henne att kämpa vidare. Numera går arbetet mera på rutin och båda två kan sköta sitt arbete självständigt.
    - I dag är det helt naturligt att jag syns överallt. Systemet spinner vidare av sig självt.
    Inom branschen har Janina många förebilder och idoler. Speciellt toppmodellen Cindy Crawford är en favorit.
    - Jag beundrar det hon åstadkommit. Allt hon rör vid blir pengar, motiverar Janina.
    Själv hoppas hon på att få ut så mycket som möjligt av branschen medan hon är inne i den. Men några astronomiska summor gör hon inte, säger hon, och serverar den eviga sanningen om att skattebjörnen ser till att ingen blir rik på hederligt arbete i Finland. För att kunna göra stora pengar måste Janina alltså bli stor utomlands. Och då helst i ett land med hög levnadsstandard. Hon har arbetat i Grekland men det blir man inte mycket gladare (eller rikare) av - den grekiska drakman är ingen kreditvärdig institution som varuhusen i Helsingfors bugar sig för. Därför är Tyskland och den tyska marken ett bra etappmål. Och troligtvis börjar den satsningen redan denna vår.
    För att lyckas utomlands räcker det inte med ett charmigt sätt eller en bra meritlista. Det krävs god tur och stöd av ödets nycker. Att råka träffa rätt människa vid rätt ögonblick. Att ha en bra agentur. Janina påpekar också att utseendet långt ifrån är allt som behövs. Alla modeller ser bra ut men några skiljer sig från mängden på scenen.
    - Skalet kan vara vackert men det inre måste också leva. Annars håller det inte i längden.
    Det är där Janinas styrka ligger, i det inre. Hon vet vad hon vill och hon tänker gå långt. Men var vill Janina Frostell vara om tio år?
    - Jag hoppas jag har mitt förstånd kvar. Jag hoppas att jag har nånting kvar efter att karriären inom modebranschen är förbi. Kanske jag har en egen business?
    Hon funderar en stund till.
    - Framför allt vill jag sinnesro.

Vem är Frostell?

Varifrån kommer hon? Hon är född i Helsingfors men växte upp i Borgå. Där gick hon också i skola. Hon har två yngre bröder.
    Hurdan var hon i skolan? Det sägs att hon hörde till ett gäng flickor som introducerade mejk up redan på sjuan i Lyceiparkens skola. Som elev var hon normal men hade speciellt svårt med matematiken vilket ledde till stor ångest för henne. I övrigt tog hon det ganska lugnt i skolan och var inte en plugghäst.
    En festprisse då? Det lär hon inte ha varit. Kanske hon skålade i cider ibland med det tyngre festandet sköttes av andra.
    En vild charmör? Nej. Alla tycks vara överens om att hon tog det lungt i de här frågorna. Visst tittade speciellt de äldre pojkarna långt på henne redan nu men det lär inte ha utkristalliserats i något allvarligt.
    Kunde någon ana att Janina skulle bli toppmodell? Kanske hennes mamma. I högstadiet gick hon i en mannekängskola där hon fick öva sig att gå. Själv tyckte Janina att det hela var pinsamt. Överhuvudtaget höll hon under tonåren mycket låg profil gällande utseendet och var inte alls mån om att framhäva sig själv.
    Fortsatte hon i gymnasiet? Nej, hon gick i Borgå handelsläroverk på marknadsföringslinjen. Där fick hon en bra inblick i marknadsföring och det hjälper henne säkert fortfarande i dag.
    När kom Peter in i bilden? Han gick också på handelsläroverket. Han är litet äldre, 30 år, och är den första riktigt stora förälskälsen i Janinas liv.
    Vad tycker modellbranschen om henne? De älskar henne. Hon är proffsig, samarbetsvillig, idérik, charmig och mycket, mycket, ambitiös.
    Har hon blivit hög i korken? Inte ens det. De som känner henne säger att hon är betydligt osäkrare på sig själv än vad hon ger bild av. Det medger hon själv också. Hon är mycket kritisk gentemot sin jobbinsats och kräver hela tiden mera.
    En spännare, alltså? Tja. Gällande jobbet kanske, men det krävs också för att gå långt. Privat är hon fortfarande samma slappa, snälla och sympatiska människa. I Borgå tycker man om henne för hon har inte blivit en diva.
    Inte alls? Okej, gällande klädsel är hon en obotlig perfektionist. Och mycket fåfäng. Också när hon går ut med polare klär hon upp sig till max. Om hon inte, enligt sig själv, hittar passande kläder kan hon få hysteriska raseriutbrott som omgivningen inte förstår sig på. Själv tycker hon att utbrotten är ett positivt drag, "man måste ju få ut aggressionerna", säger hon. Utbrotten kommer också om det inte går som hon vill under en fotosession, men alltid före eller efter jobbet. Som person är hon känslig och inte alls hårdhudad.
    Kommer hon att gå ännu längre? Om det är hängivenheten till yrket som avgör är svaret ja. Men konkurrensen där ute är extremt hård.

MIX har talat med gamla vänner och arbetskolleger till Janina.